Kanaler och floder i Tyskland

Tyskland karta
Strömprofil Strömprofil krökar 
Figur 1  Figur 2 
   
Pegel 
Figur 3 

Flödeshastighet (ström) på Tysklands floder

Det finns idag inte något bra sätt att räkna ut flödeshastighet (strömmen) på Europas floder, utan man får lita på erfarenhetsvärden. Men det finns ett starkt samband mellan vattennivå och flödeshastighet. WSP i Duisburg, en underavdelning till den Tyska vattenmyndigheten WSV, har t.ex. följande tumregel: Flödeshastigheten är ungefär lika med vattennivån (pegelstand) i km/tim, d.v.s. vid 2 m vattennivå = hastighet 2 km/tim. Enligt WSV varierar flödeshastigheten mellan 0,7 m/s och 2,9 m/s. (2,5 – 10,4 km/t).

Flödet är förutom vattennivån beroende av flodens tvärsnittsyta, till- och frånflöden, flodens fallhöjd samt var man går i sidled. Ju större bredd och djup (tvärsnittsyta), desto lugnare vatten. Diagram 1 visar t.ex. att Rhen grundar upp och blir smalare (tvärsnittsytan minskar) söder om Koblenz. Dessutom ligger det ett par stora tillflöden där (Main och Neckar) samtidigt som fallhöjden är relativt stor, se nedan. Därför kan man förvänta sig högre flödeshastigheter norr om Koblenz och det är vad erfarenheterna också säger. Flödeshastigheten från St. Goar till Bingen kan t.ex. bli upp till 11 km/t och de finns de som minns hastigheter upp till 15 km/tim.

Jag har inte hittat några mätningar av flödeshastigheten, men däremot finns det mätningar av aktuella volymflöden på ett antal platser på Tysklands floder, se informationsplattformen Undine, som ingår i ett projekt hos Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz, Bau und Reaktorsicherheit (BMUB) i Tyskland.

Eftersom den genomsnittliga flödeshastigheten (strömmen) på en viss plats är proportionell mot volymflödet vid en given tvärsnittsarea på floden, så kan man åtminstone se tendensen för flödeshastigheten – om den är låg eller hög relativt de högsta och lägsta värdena eller om den är ökande eller minskande. Men volymflödet är också kopplat till vattennivån. Om t.ex. vattennivån ökar så ökar ju även flodens tvärsnittsarea och därmed minskar strömmen. (Eftersom flödesmätningarna baseras på mätningar av flödets medelhastighet så leder kanske projektet så småningom till att även flödeshastigheter redovisas. Ser mycket lovande ut). De flöden som redovisas gäller ju dock bara lokalt för det aktuella flodtvärsnittet men ger ändå en bra vägledning på andra delar av floden.

Fallhöjden i de olika delarna av Rhen är mellan ca 1:1200 och 1:8000 (Oberrhein), 1:4000 (Mittelrhein) samt mellan 1: 5000 och 1: 8000 (Niederrhein). Ju mindre nämnare desto större fallhöjd (och flödeshastighet). Den största fallhöjden är alltså 1:1200 och den lägsta 1:8000. Oberrhein sträcker sig från Basel (km 150) till Bingen (km 530), Mittelrhein från Bingen till Bonn (km 660) och Niederrhein från Bonn till gränsen mot Holland (km 865,5).

Strömmen är normalt lägre ju närmre flodbrinken man kommer, se figur 1 men man måste vara försiktig då det grundar upp. Den största anledningen till att många stora båtar vill mötas styrbord mot styrbord (blå skylt, se Trafiken) är att strömmen normalt är lägre på innerkurvan, se figur 2. P.g.a. sedimentförflyttning är det dock ofta något djupare på ytterkurvan som kan vara bra att tänka på om man har en kölbåt.

Djup och vattennivåer på Tysklands floder

På floderna använder man inte medelvärden för djupet som på kanalerna. I stället mäter man vattenståndet (pegel i Tyskland). Detta brukar visas på en mätsticka, en elektronisk display eller på ett "vattenur". Detta är bl.a. av intresse vid passage under låga broar och andra hinder, där det ofta finns en omvänd vattenståndsmätare som direkt anger den segelfria höjden under bron, se bild 3.

Normalt brukar det dock inte vara något problem med vattendjupet på de stora floderna. Däremot så finns det en högvattennivå på vissa floder, som t.ex. Rhen. Nivå 1, då trafiken är begränsad, och nivå 2, då all trafik är förbjuden. Men om det går pråmar på floden så kan du normalt också gå. Se information i din handbok för CEVNI.

Observera att vattenståndet inte är detsamma som djupet. För Rhen och vissa andra floder finns det dock möjlighet att räkna fram det aktuella djupet. Djupet i Rhen kan beräknas med utgångspunkt från den aktuella nivån (pegel), samt från värdena för GLW och det uppmätta djupet under GLW. För Rhen kan djupet under GLW (Tiefe unter GLW) laddas ner från WSV/ELWIS. Det är ett ganska så komplicerat system, men för att räkna ut det aktuella djupet behövs bara grundläggande kunskaper. Djupet beräknas enklast genom att från den aktuella nivån (pegel) dra GLW för den aktuella sträckan och lägga till djupet under GLW.

Exempel för Wesel: Aktuell nivå (pegel) 2015-05-05, kl. 05 var 452 cm. För Wesel gäller att GLW är 177 cm. För Wesel gäller också att djupet under GLW (Tiefe unter GlW) är 280 cm. Alla värdena i exemplet kan hämtas ur PegelWeser.pdf som har laddats ner från ELWIS 2015-05-05 . Vattendjupet vid Wesel var då den 2015-05-05, kl. 05: 452 – 177 + 280 = 555 cm (5,55 m).

Även om man befinner sig någonstans mellan mätpunkterna kan tabellen GLW.pdf användas för att räkna ut djupet. T.ex. gäller GLW för Wesel hela sträckan Rhen km 794,00 – km 837,00. Det är dock inte bara vattenståndet som påverkar nivån lokalt mellan mätstationerna utan även vattenflödet.

För vissa delar av floderna Elbe och Oder samt mellanliggande floder kan aktuella djupvärden laddas ner från Elwis. För övriga tyska floder har jag inte hittat något enkelt sätt att få fram djupvärden. Är man osäker så går det att fråga flodpolisen eller i slussar och hamnar. Det går också att kontakta WSV som är ansvarig vattenmyndighet.

Register över viktiga kanaler och floder i Tyskland

Stadt Berlin

Berlin västerut till Elbe och Mittellandkanal (MLK)

Donau

Dortmund-Ems Kanal (DEK)

Elbe

Havel-Oder-Wasserstraße (HOW)

Kiel-kanalen (Nord-Ostsee-Kanal) (NOG)

Main

Main-Donau Kanal

Mittelland kanal (MLK)

Mosel/Moselle

Müritz-Elde-Wasserstrasse (MEW)

Müritz-Havel Wasserstrasse (MHW)

Obere Havel Wasserstrasse (OHW)

Rhen (motströms)

Rhen (Södra)

Rhen/Waal (medströms)

Rhein-Herne Kanal (RHK)

Ruppiner Gewässer

Saar

Trave, Elbe-Lübeck, Elbe-Seiten kanal

Wesel-Datteln Kanal (WDK)